Kort svar: Det är gratis att skicka in en bidragsansökan hos svenska myndigheter, regioner, EU-program och de flesta fonder – ingen ansökningsavgift tas ut. Kostnaden för att söka bidrag ligger i stället i två saker: tiden det tar att hitta rätt stöd och skriva ansökan, och vad eventuell extern hjälp tar betalt. Gör du allt själv är det 0 kronor men många timmars arbete. En traditionell bidragskonsult tar ofta ett arvode plus provision, till exempel en andel av det beviljade beloppet. Grantigo är gratis att börja med och har därefter ett fast, förutsägbart pris – du vet vad verktyget kostar innan du sätter igång.
En av de vanligaste frågorna vi får är hur mycket det kostar att söka bidrag. Bakom frågan ligger ofta en oro för att man ska betala en dyr avgift bara för att få lämna in en ansökan, eller att en konsult ska ta en stor del av pengarna om det går vägen. Det korta svaret lugnar de flesta: själva ansökan kostar ingenting. Priset uppstår först när du räknar in din egen tid eller väljer att köpa in hjälp.
För att kunna fatta ett bra beslut behöver du därför skilja på tre olika kostnader: ansökningsavgiften (som i praktiken alltid är noll), tidskostnaden (din eller din personals arbetstid) och hjälpkostnaden (vad en konsult eller tjänst tar betalt). Resten av den här artikeln går igenom var och en, och jämför de tre vanligaste sätten att söka.
Är det gratis att söka bidrag?
Ja. Att skicka in en bidragsansökan hos svenska myndigheter, regioner, länsstyrelser, EU-program och de flesta stiftelser och fonder är kostnadsfritt – det finns ingen ansökningsavgift. Finansiärer som Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Formas och Jordbruksverket tar inte betalt för att du lämnar in en ansökan, och det gör i regel inte heller privata fonder och stiftelser. Poängen med bidrag är ju att dela ut pengar, inte att ta in dem.
Det betyder att ingen behöver betala för att försöka. Du kan söka flera stöd parallellt utan att det kostar något i avgifter. Den verkliga kostnaden är i stället osynlig på fakturan: den tid det tar att kartlägga vilka stöd som finns, läsa villkoren, skriva en övertygande ansökan och redovisa i efterhand om du blir beviljad. Vill du veta hur stora belopp det faktiskt handlar om, läs vår genomgång av hur mycket bidrag man kan få.
Vad kostar din egen tid?
Den största dolda kostnaden är arbetstiden. En ansökan av normal storlek kan ta allt från en handfull timmar för en enkel check till flera arbetsveckor för ett större EU- eller forskningsprojekt. Innan du ens börjar skriva ska du dessutom ha hittat rätt utlysning – och det är ofta det som tar mest tid, eftersom stöden ligger utspridda hos tusentals olika finansiärer.
Räkna grovt så här: om det tar 20 timmar att hitta, skriva och lämna in en ansökan och din interna timkostnad är 500 kronor, är den reella kostnaden 10 000 kronor även om du inte betalar en krona i avgift. Går ansökan inte igenom är den tiden förbrukad. Det är därför sättet du hittar stöd på spelar så stor roll – ju snabbare du sållar bort det som inte passar, desto billigare blir hela processen. Vår guide till hur du hittar bidrag visar hur du kortar just det steget.
Vad tar en bidragskonsult betalt?
En traditionell bidragskonsult tar oftast betalt på ett av två sätt, eller en kombination: ett fast eller löpande arvode för arbetet, och/eller en provision på det beviljade beloppet. Provisionen brukar vara en procentandel av det bidrag du får, ibland i storleksordningen 5–15 % eller mer beroende på uppdrag och finansiär. På ett större beviljat bidrag kan den andelen snabbt bli en mycket stor summa.
Upplägget kan passa i vissa fall, särskilt för stora, komplexa ansökningar där konsulten gör hela jobbet. Men det har en baksida: ju mer du blir beviljad, desto mer betalar du, och en fast procent tar ingen hänsyn till hur mycket arbete som faktiskt lades ned. Det är också vanligt med bindningstider och timarvoden som löper på oavsett utfall. Läs alltid det finstilta så att du vet om du betalar för arbete, för resultat, eller för båda.
Att göra själv, konsult eller Grantigo – en jämförelse
Så här ser de tre vanligaste sätten att söka bidrag ut, sida vid sida:
| Alternativ | Kostnad att börja | Prismodell | Provision på beviljat | Tidsåtgång för dig |
|---|---|---|---|---|
| Göra själv | 0 kr | Ingen avgift – bara din egen tid | Ingen | Hög |
| Traditionell bidragskonsult | Ofta arvode direkt | Fast/löpande arvode + ofta provision | Ja – ofta en andel av beviljat belopp | Låg |
| Grantigo | Gratis att börja | Fast, förutsägbart pris | Fast pris – se aktuell prismodell | Låg |
Skillnaden som är lätt att missa ligger i kolumnen längst till höger. Med en provisionsmodell växer priset i takt med att bidraget växer – och det är just när du lyckas som räkningen blir som störst. Grantigo är byggt för att bryta den logiken: du betalar ett fast pris för verktyget och experthjälpen, och behåller varenda krona av det du blir beviljad. Se de faktiska prisnivåerna på vår prissida.
Vad kostar Grantigo?
Grantigo är gratis att börja med och har därefter ett fast, förutsägbart pris. Du kan skapa ett konto och söka bland 24 000+ finansieringskällor utan kostnad och utan kreditkort. Det låter dig se vilka stöd du faktiskt kan söka innan du betalar för något.
När du vill gå vidare och skriva ansökningar med hjälp av AI-assistenten Selma, eller få en mänsklig bidragsexpert att granska texten, gör du det till ett fast pris som du känner till i förväg. Behöver du bara veta vad du kan söka och vilka dina bästa chanser är, kan du börja med en bidragsanalys. Du vet vad plattformen kostar i förväg, oavsett hur stort projektet är.
Se vad du kan söka – utan att betala en krona.
Skapa ett gratis Grantigo-konto och sök bland 24 000+ källor. Inget kreditkort, ingen bindning. Jämför prisnivåerna på vår prissida.
Skapa konto gratis →